Jag har läst två böcker som tillhör kurslitteraturen:
Från wikis till mattefilmer och
Vi lär som vi lever av Bodil Jönsson.
Den förstnämnda boken är från 2009, och det känns att mycket hänt sen dess, när det gäller digitala medier. Det mesta i boken var jag bekant med. Mobiltelefonen har jag inte använt i undervisningen mer än att ta bilder och filma laborationer. I boken ges exempel på mobilanvändning i matematik. På svt-play såg jag en film om
mattelektion med mobilen. Kanske något jag kan använda i ma A på geometri-avsnittet? De flesta exemplen i boken är hämtade från lägre stadier i skolan. Hur mycket används egentligen IKT i gymnasiet och vuxenutbildningen? Mina fysikelever skriver bloggar och vill gärna få kommentarer från andra fysikstuderande och därför har jag (förgäves) letat efter andra bloggar i fysik.
Bodil Jönssons bok behöver läsas långsamt i små portioner och diskuteras. Annars blir man stoppmätt på alla hennes metaforer. Jag gillar hennes beskrivning av samhällets förändring: När hon (och jag) gick i skolan på de gamla skolplanchernas tid, följde då-nu-sedan på varann i en logisk följd. Idag lever vi i en framtung tid, allt händer nu-nu-nu och framtiden dras in i nuet. Ingen beställer ett uppslagsverk i dag, där banden kommer efterhand. Men längtan har kanske blivit en bristvara, och "förhandsglädjen" har vi mist. Informationen finns där, tillgänglig direkt och överallt, men tankar och kunskap tar tid.
Måste också berätta om en liten charmig skönlitterär bok,
En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa, som jag njutit av. Huvudpersonen är hemhjälp hos en gammal matematiker med hjärnskada, som gör att han minns bara 80 minuter. Hon och hennes tioårige son upptäcker i den vardagliga omsorgen om honom skönheten i matematikens primtal, perfekta tal och ekvationer. Läs den!
Spelet är gjort i Budapest och kan spelas av olika åldrar med olika bakgrund när det gäller förkunskaper i partikelfysik. Man kan spela om antipartiklar, bygga hadroner, illustrera kosmiska sönderfall ... Naturlagarna ger spelreglerna.
