Det pratas så mycket om hur dåliga kunskaper svenska elever har i matematik. Och visst är det så, men varför?? Säkert många orsaker. Jag läste i en bok "Plugga smart och lär dig mer!" av Björn Liljeqvist om risken med att förstå: att man då lutar sig tillbaka och inte inser att man måste jobba. "Allt är så glasklart och det är så jobbigt att räkna själv, så inte behöver väl jag göra om uppgiften?"
Om läraren alltför mycket trycker på vikten av att förstå matematik, kan det få till följd att den elev som passivt förstått, när läraren haft en genomgång, nöjer sig med det. Och den elev som inte förstått kan då slå sig till ro med att tänka: jag kan inte matte (och det kunde inte min mamma heller) och se detta som ett faktum som det inte går att göra något åt.
I båda fallen måste man börja enkelt, lösa typexempel, medvetet härma lösningar för att sen gå på fördjupad problemlösning. Och så kan förståelsen växa långsamt medan man arbetar. På min gymnasietid minns jag inte att man betonade förståelsen, däremot fick vi i läxa att lösa många uppgifter.
3 kommentarer:
Igår hade min skola studiedag och vi fick lyssna på flera intressanta föreläsningar om betyg och bedömning. Det intressanta var att man diskuterade begreppet formativ bedömning som är just det du pratar om. Jag blev "frälst". Vill lära mig mycket mer om ämnet. Ett boktips vi fick var "Lärande bedömning" av Anders Jönsson.
Spännande att läsa ditt inlägg! Jag håller med om att man i dag betonar förståelsen och kanske till och med lite föraktfullt talar om mekaniskt räknande eller pluggande och korvstoppning. Pendeln har nog slagit för långt ut på andra hållet. Intressant vad du skriver om konsekvensen av att elever tror att de förstår och därför inte orkar eller tror att de behöver träna.
Tack, ditt inlägg var tankeväckande ... nu ska jag fundera! :D
Jag håller med dig kring det faktum att våra svenska elever blir allt sämre i matematiken...vilket även forskning visar. Jag skriver just nu en magisteruppsats, med fokus på matematiksvårigheter coh måst säga att dilemmat kring "varför" - är ett verkligt dilemma, som vi måste försöka hitta rötterna till. Nu dyker det upp "nödlösningsexperiment", som har i uppgift att jobba med elever under en kort period - grupper som besöker skolor och skall influera elever (på högstadiet och gymnasiet). Jag tycker naturligtvis att det är toppen med dessa "korta" besöken, men tror att vi måste få till en mer långsiktig lösning på problemet, hitta rötterna... Något jag funderat över är den "röda tråden" under elevers skolverksamma tid. -Finns det någon tanke med kunskapsinlärningen från F-9 och vidare till gymnasiet och VAD lägger man som matematiklärare fokus på? Vad ger resultat? Enligt mig, förekommer begreppet lotsning i allt för stor utsträckning och kanske är också läroböckerna ytterligare en bidragande faktor till att elever inte útvecklar det "tänk" som gynnar förståelsen - utan bidrar till att elever tar till sig strategier - men där förståelsen inte infinner sig.
Kompetens är också (enligt mig) en bidragande faktor och jag tror det är bra att man inför lärarlegitimation... Språket är också något jag tror är av stort värde. Idag tror jag att många av dagens lässvaga elever missgynnas även i ämnet matematik... Skolan har många dielmman att rodda tag i!!!
Skicka en kommentar