När man bara läser eller lyssnar sker ingen språkproduktion. När man deltar i interaktiva övningar tänjer man på gränserna och utvecklar språket. Den mest användbara interaktionen är problemlösande dialog.
Detta har jag hämtat från en intressant artikel i tidningen KOM, en bra tidning om vuxenutbildning.
Artikeln utgår från ett projekt med samarbete mellan svenska som andra språk och matematik, där man arbetar laborativt och använder bloggskrivande som loggbok. Härligt att läsa om hur eleverna arbetar kreativt och förändrar sin attityd till matematiken samtidigt som deras språk utvecklas.
Lärarna har tagit del av pedagogisk forskning (och hänvisar till F Marton och P Gibbons) och deltagit i en konferens i Singapore. Marton hade vid en föreläsning betonat vikten av att arbeta med skillnader när man lär sig. Hur ska man t ex kunna lära sig vad linjära funktioner är, om man inte samtidigt får stöta på andra sorters funktioner? "Kontraster ger lärandet en knuff."
Innehållet har stor relevans för matematiklärare på alla nivåer. Försök få tag på tidningen och läs!
Tänk att det finns så mycket missförstånd och konstiga uppfattningar kring matematik!
I inlägget som jag länkar till - Misconceptions About Math - beskrivs fem sådana:
1.Mattte är en massa regler som man måste komma ihåg!
2.Matte är torrt och tråkigt - inget kreativt ämne.
3.Att vara bra i matte är att ha många rätt på mattetest.
4.Man kan skryta med att man är "dålig i matte" - och det accepteras.
5.Undervisningen i matte ska vara traditionell - så tycker föräldrar (och jag märker detta hos mina vuxenstuderande)
Terminen närmar sig sitt slut och det är dags för utvärdering. Har jag lyckats ta död på några av dessa missuppfattningar? Har eleverna fått en aning mer positiv inställning till matematik under terminen? Vilken attityd förmedlar de till sina barn?
Jag har försökt få stor variation i undervisningen, tagit in många laborativa moment, varierat redovisningsformer, använt digitala resurser t ex en matteblogg ... framför allt har jag försökt visa att jag själv tycker matte är roligt.
Just nu damp det ner ett nyhetsbrev från Mattesmedjan och därifrån vill jag citera: "Det viktiga är att ha som mål att öka sitt eget intresse och engagemang. När man har upptäckt något givande berättar man om det för eleverna."
Jag var till Stockholm med fysikeleverna i tisdags kväll. Det såg ut ungefär som på Faradays tid, föreläsarna (dock inte publiken) var klädda i frack och visade med mycket humor massor av trevliga experiment. Tydligen en varje år återkommande begivenhet. Om du inte varit där, planera inför nästa december (eller gå på någon annan föreläsning under terminen) och ta med eleverna. De uppskattade föreläsningen!
Bild: Faraday Michael Christmas lecture
I ma A ska ju eleverna komma i kontakt med grafritande hjälpmedel och vi har ett antal grafritande miniräknare att låna ut under lektionstid. Bland eleverna på Komvux är ofta matteintresset svalt och att lära sig använda grafritare uppskattas sällan. Nu tipsade jag en elev, som har en iPhone, om att det fanns appar för detta.
Och tänk igår ritade hon upp grafer med hjälp av en app GraphCalcPro. Hon skrev in en linjär och en exponentiell funktion och kunde sen enkelt förstora i fönstret och flytta graferna för att göra avläsningar. Mycket smidigare än inställningarna som de andra måste göra på räknarna.
Så här såg grafen ut när jag testade själv med min iPhone:
Jag och en kollega har varit på SMART Nätverksträff i Stockholm idag. Det var steg 4 i utbildningen på smartboard. Härligt med en sådan inspirationsdag, med utbyte av erfarenheter.
Såg just i veckobrevet en länk till den här sidan med 56 intressanta sätt att använda interaktiva tavlor.
Visst är tekniken fantastisk när man kan ta del av direktsändning från Met på en bio i Västerås! Jag såg Satyagraha av Philip Glass - operan handlar om Gandhi - en otrolig upplevelse - suggestivt till max!
Tekniken gör ju också att man kan ta del av ett evenemang i efterhand. Jag hade inte tillfälle att vara med på Skolforum, men tittade i går på paneldebatten om Öppna digitala lärresurser. Margareta Hellström gjorde reklam för KTH:s kurser (med all rätt - det är bra fortbildning!)
Det var inte så mycket nytt som kom fram i debatten, men gymnasielärarens idé om ett forum för att bedöma konkreta exempel enligt det nya betygsystemet lät bra, för att kvalitetssäkra bedömningen. På Skolverket hemsida kanske?
Jag jobbar på Komvux och vi planerar för Vux12, då vi ska sjösätta de nya reformerna. Vi är kanske ännu mer beroende av samarbete med andra, eftersom Komvux-enheterna oftast är små.
Jag har utnyttjat bloggknappen i mattebloggen på Komvux för att få den som läser min blogg att se hur jag utnyttjat internet-resurser i ma A.
Gå in på kommat,: Kan du Pythagoras sats?:
Har du läst den här boken? Den skrevs tydligen redan 1999, men den pocket jag nu läst är från 2009. Jag rekommenderar den verkligen, speciellt för matematiklärare. Några ord om boken:
Ett kapitel har rubriken Teaching is a Cultural Activity.
Vad skiljer olika länder åt när det gäller resultatet av undervisning? Det finns väl bättre och sämre lärare i alla länder? Forskarna fann dock att det gällde olika "kultur". De länder som jämförts är USA, Tyskland och Japan.
Hur ser man på lektionen och undervisningen? I Japan är det otänkbart att en lektion får störas eller avbrytas av andra aktiviteter. Där presenteras problem som eleverna får arbeta med och som sedan diskuteras gemensamt. I USA presenteras lösningsmetoder som eleverna ska lära sig. Och här kände jag igen den svenska matematikundervisningen: läraren ska gå igenom exempel och tillrättalägga så att eleverna kan arbeta med lärobokens uppgifter, helst friktionsfritt. I alla fall vill många av mina elever ha det så. Eleverna blir bra på teknik men hur är det med förståelsen?
Och hur ofta har vi lärare pedagogiska samtal om vår undervisning, hur ofta utvärderar vi undervisningen? Hoppas det som är på gång nu med Gy11 och för vår del Vux12 kan inspirera till pedagogiska diskussioner kring matematikundervisning! Läs The Teaching Gap.
En invandrarelev tyckte det var svårt med svenska språket i matematikuppgifter och ville ha provuppgifterna på engelska. Kunde jag ordna det till nästa prov? Det kändes jobbigt tills jag upptäckte att man kan använda Google. På google.se väljer men Översätt under fliken Mer. Här kopierar man in texten från provet och får den översatt. Säkert inte helt språkligt korrekt, men här följer ett exempel:
En butik sänker priserna med 15%. a)Du tänker köpa en jacka med ordinarie pris 880 kr. Beskriv hur du tänker för att beräkna det nya priset med huvudräkning. Vad blir det nya priset? b)Om du skulle jobba i butiken och räkna ut reapriset på många varor, skulle du nog ta en miniräknare till hjälp. Beskriv hur du skulle göra beräkningen.
Och översättningen blev: A storecut pricesby 15%. a) Youintend to buya jacket withthe normal price880SEK. Describe howyou intendto calculatethe new pricewithmental arithmetic? What will bethe new price? b) If youwould be workingin the shopand figure outthe sale priceof many goods, wouldyou probablytakea calculatortohelp.Describe howyou would dothe calculation. Undrar vad en språklärare säger om detta. Jag tycker i alla fall att det låter helt ok, och eleven var nöjd.
Måste i alla fall skryta med en snygg fysikblogg som mina elever skriver. Denna termin har jag inte lyckats få någon elev att nappa på att ändra design, när vi börjar ett nytt avsnitt, så därför fick jag göra det själv. Ville ha en regnbåge (gärna en dubbel) men det fanns ingen i Blogger-mallarna. Däremot hittade jag en på Flickr och fick tillstånd att använda den som bakgrund. Fint, va?
Kommentera gärna något inlägg, det skulle eleverna gilla!
Jag har blivit så förtjust i Scoop. Här har jag samlat texter, filmer och en simulering om tryck.
Tänkte passa på att ställa en fråga:
Hur gör du, när du har flera länkar till internetsidor som du vill visa under en lektion?
Det ser så tråkigt ut att ha en lista på länkar, men man har kanske inte hunnit öppna flera flikar före lektionens början. Är Prezi ett alternativ? Något annat verktyg för detta?
Det är värt ett försök. Att ha ett ställe där vi kan samla bra internetsidor (det finns ju hela matematikkurser på nätet!), att ge information och stimulera till problemlösning ...
Kolla kommat, Vad tror du om detta?
Vilken fantastisk teknik: att scanna med musen. Känns väldigt logiskt när någon väl har kommit på det! Det går inte att höra vad som sägs, men det syns.
På Engineerguy hittar man videos som förklarar hur olika tekniska prylar fungerar rent fysikaliskt. Tack för tipset, Torun!
Synd bara att Bill pratar så snabbt! Nu finns texten att läsa, men ändå. En svensk textremsa hade varit bra. Någon som känner för att göra en översättning?
Tredje gången, så visst kommer det att gå bra!
Under två terminer har fysikeleverna på Komvux Enköping skrivit bloggar, och det har fallit väl ut. På hemsidan finns länkar till förra terminens bloggar i Fy A och Fy B. Intresserade elever har fått stå för designen, som varierat under teminens gång.
Och nu är det dags igen för en ny kurs: denna termin bara en Fy A-kurs. När de nya eleverna kommit igång så kommer vi att länka till den aktuella bloggen. Vi hoppas få många som läser och kommer med kommentarer och frågor.
Känner du till Mattesmedjan? Sten Rydh skriver om detta i nyhetsbreven Tretton steg. Det mesta vänder sig till lärare på låg- och mellanstadiet men där finns bra saker även för högstadiet och gymnasiet.
... det finns mycket att hämta om du planerar en resa till en storstad? Jag ska till Dublin nästa vecka och då har jag hittat en webmix om Dublin med länkar till museer, pubar, turer etc. Medan du kollar kan du lyssna till Dancing Willow, ett ljudspår jag hittade på Wikipedia.
Här är en alternativ länk till en webmix om Dublin, den hoppas jag fungerar även om man inte är inloggad på Symbaloo.
Vilken fantastisk virtuell tur på Smithsonian NMNH! För att få det att fungera fick jag klicka på länken Individual panoramas. Men det är klart: ett reellt besök hade ju varit ännu bättre. Men med teknikens hjälp kan vi resa långt och snabbt!
Jag har tagit mig friheten att hoppa till kursmomentet IKT Matte/NO. Uppgiften är att skriva instruktioner till en laboration och diskutera för- och nackdelar. Jag tycker PhET har många bra simuleringar (även en del på svenska).
Arbetsgång:
Jag visar det klassiska experimentet: Ladda upp en zinkplatta negativt ansluten till ett elektroskop. Belys plattan med UV-ljus och upptäck att det sker en urladdning. Byt mot en vanlig glödlampa eller laser. Ladda zinkplattan positivt, testa med andra metaller. Eleverna får diskutera med varandra vad som kan tänkas hända.
Jag introducerar PhET-simuleringen genom att visa en instruktionsfilm.
Eleverna får arbeta med simuleringen och ett arbetsblad med uppgifter hämtat från PhET aktiviteter. (Här hittade jag inget på svenska men eleverna är bra på engelska) Jag har skrivit instruktioner i fysikbloggen så att frånvarande elever kan göra övningen hemma.
Vi diskuterar efteråt vad eleverna kommit fram till och vilka slutsatser vi kan dra.
Jag visar på nobelpris.org speciellt under avsnittet Waves or particles, där det finns mer att läsa om detta.
Fördelar: Elevaktivt. Man gör ett abstrakt moment (man kan ju inte se elektronerna som frigörs) mer konkret Simuleringen kan göras hemma.
Nackdelar: Svår att förstå om eleven inte fått tillfälle att göra experimentet praktiskt. Ev tekniska problem med simuleringen. Det kräver mycket tid att planera en lektion på det här sättet.
Har du använt en PhET-simulering? Vilken och hur gjorde du?
Linn skrev om hur hon använder en app för Android, Ruler Green, för att mäta när hon ska identifiera växter. Har du en iPhone kan du använda den här, PreSize som fungerar som ett skjutmått.
Här finns massor av appar på Skoldatatekets sida. (Först tyckte jag det ordet app var sååå fult, jag försökte protestera genom att säga applikation, men nu har jag vant mig och använder ordet själv.)
Några av apparna har jag redan, men här måste jag botanisera en stund. http://www.skoldatatek.se/laestips/289-appar
Jag testade att göra en liten enkät i SurveyMonkey.
Det verkar inte fungera med rull-listen (någon som vet varför?) men du kan gå nedåt med piltangenten.
Create your free online surveys with SurveyMonkey, the world's leading questionnaire tool.
Problemet som fysikerna har (att få till en teori för allt) kan kanske få en lösning. Kvantmekanik och relativitetsteori har än så länge inte kunnat förenats. Nu träffas gräddan av forskare inom detta område i Uppsala.
Lyssna här:
Ulf Danielsson har skrivit en läsvärd bok "Den bästa av världar" som inte kräver speciella förkunskaper. Rekomenderas!
Jag testade Linns idé och här har ni några sidor om Pythagoras sats. Men jag är tveksam till att ha detta som en lärobok, det blir ojämnt i kvalitet. Jag skulle vilja plocka ut delar av sidor och bilder för att kunna skräddarsy för de elever som det gäller i så fall.
Jag har svårt för presentationer som gör en åksjuk. Men jag kände att jag ville pröva Prezi. Man kan ta en Powerpoint-presentation och göra om till Prezi, vad det nu ska vara bra för??
Här några bilder om värme och temperatur:
Tänk så bra! Jag läser en engelsk roman och det brukar vara jobbigt i början. Att slå upp ord tar tid och då tappar man flytet i texten. Men med appen Översätt går det snabbt.
Under sommaren har de en trevlig utställning om sjungande insekter:
Har du hört talas om Dolbears lag? (Jag ska använda den som en matteuppgift på funktioner.)
Cosmonova har intressanta filmer. Jag passade på att se Antarktis. Fantastiskt landskap och så kommer man så nära sälar och pingviner! Man får också veta lite om utforskningen av kontinenten under 1800-talet. Filmen gjordes i början på 90-talet. Nu bedriver man bl a neutrinoforskning här. På en fysikdag i Västerås i maj fick jag höra Per-Olof Hulth berätta om Ice Cube. Man använder en kubikkilometer sydpolsis för att studera strålning som bildas när en neutrino växelverkar med isen. Målet är att förstå vad den mörka materien består av.
Det var roligt att känna igen några utan att ha träffats förut, jag hade läst ju deras bloggar! Det var ett bra program som kursledningen ordnat. Hur kommer då framtidens lärande att se ut? Ingen som vet förstås, men det känns som att den här kursen ger förutsättningar för att hänga med någorlunda i förändringarna. Att dela med sig till kolleger och utbyta idéer är ett måste. Jag hoppas vi får en lista på vilka som var med, så vi hittar varann om vi vill veta mer om sådant som presenterades.
Några idéer jag fick under dagen som jag vill pröva:
Att byta ut en labrapport mot en dokumentation av försök och resultat som video.
Att försöka få till ett besök på Vetenskapens hus.
I matematik tar man gärna till metaforer för att beskriva (förklara?) hur man räknar med negativa tal. Problemet är att det inte finns en bra metafor, utan att det lätt blir ett fladdrande mellan flera. Ibland tar jag till termometern och ibland resonerar jag kring skulder. Och vad gör jag med -6 - 2 ? Att vi har samma symbol för räknesättet subtraktion och som beteckning för negativa tal gör det inte lättare. Jag har läst Cecilia Kilhmans avhandling ”Making Sense of Negative Numbers” och känner igen problematiken. Jag kommer att återvända till avhandlingen mer i detalj nästa termin, för då ska jag ha en Ma A-kurs igen, och många som kommer till oss har ingen bra taluppfattning.
Vi har just fått rapporten från Skolinspektionens besök. Där tas upp några brister som vi ska åtgärda. En punkt är att öka de studerandes inflytande över utbildningens innehåll. Jag funderar på hur användning av IKT vara till hjälp här. Vi har bra tillgång till datorer, smartboard i de flesta salar osv, men det gäller ju att hitta de pedagogiska möjligheterna. Bloggskrivande i fysik är det som den kursen lett till för min del, och jag har hittat en uppsjö av simuleringar och andra resurser i matte och fysik, men det ökar ju inte elevinflytandet med automatik. Jag hoppas få idéer från dig som läser min blogg!
Jag har läst tre böcker från litteraturlistan. Eftersom Margareta tyckte jag skulle publicera mina recensioner så lägger jag dem på Google Dokument (en vacker dag blir det kanske en egen webbsida).
Läs gärna! Har du liknande erfarenheter? Eller helt annorlunda? Hoppas på utbyte av tankar och erfarenheter! Vi lär som vi leverav Bodil Jönsson Från wikis till mattefilmer - om IKT i skolan redigerad av Lena Vestlin Design för lärande redigerad av Anna-Lena Rostvall och Staffan Selander
Vad är det egentligen som får månen att hållas kvar i bana kring jorden, och vad är det som gör att äpplen faller till marken? En kraft? Nej, inte alls, säger Einstein.
KTH ordnar föreläsningar för gymnasieelever, och i tisdags var jag där med mina fysikelever. Sören Holst föreläste om relativitetsteori, och det gjorde han bra. Stor uppslutning, en stor föreläsningssal på Alba Nova var helt fylld, och han fick många frågor efteråt. Detta var sista föreläsningen för terminen, men jag hoppas att de återkommer med liknande nästa termin.
Jag har just upptäckt Wolfram Alpha för att söka information inom många områden. Istället för att få en massa länkar får man mer samlad info i form av värden, tabeller, grafer etc. Jag skrev t ex in "grape orange vitamine" och fick fram jämförande tabeller på de olika frukterna. Kolla den här introduktionsfilmen! Jag blev imponerad över bredden i kunskapsbanken.
Spelar sättet att lära (lektionens design) någon roll för vad man lär sig? Ja det gör det enligt författarna. Eleven lär sig inte samma sak om ämnet presenteras i en lärobok eller på datorn. Sättet att presentera kunskap spelar roll för innehållet. Form, förpackning och presentation är olika dimensioner som hänger samman och tillsammans påverkar vad eleven lär sig. Att designen påverkar hureleven lär sig är ganska givet, men att det också påverkarvadeleven lär sig, hade jag inte tänkt på förut.
Skolinspektionen är på besök i Enköping, i dag och i morgon är det vuxenutbildningen som granskas. Jag fick lektionsbesök i min Ma C-grupp, det kändes lite pirrigt och eleverna var också lite spända, tycker jag. Vi höll på med att träna att använda derivata inför ett muntligt prov på torsdag.
På eftermiddagen var jag med i en gruppintervju av lärarna, då vi fick svara på en massa frågor under en och en halv timme. De frågade inget om digitala medier, men i samband med en fråga om elevers inflytande och hur vi tar till vara elevernas aktivitet, fick jag i alla fall en chans att nämna, att den här kursen lett till bloggskrivande i fysik. Och att elever som inte är så aktiva annars, kan göra riktigt bra blogginlägg.
Det pratas så mycket om hur dåliga kunskaper svenska elever har i matematik. Och visst är det så, men varför?? Säkert många orsaker. Jag läste i en bok "Plugga smart och lär dig mer!" av Björn Liljeqvist om risken med att förstå: att man då lutar sig tillbaka och inte inser att man måste jobba. "Allt är så glasklart och det är så jobbigt att räkna själv, så inte behöver väl jag göra om uppgiften?"
Om läraren alltför mycket trycker på vikten av att förstå matematik, kan det få till följd att den elev som passivt förstått, när läraren haft en genomgång, nöjer sig med det. Och den elev som inte förstått kan då slå sig till ro med att tänka: jag kan inte matte (och det kunde inte min mamma heller) och se detta som ett faktum som det inte går att göra något åt.
I båda fallen måste man börja enkelt, lösa typexempel, medvetet härma lösningar för att sen gå på fördjupad problemlösning. Och så kan förståelsen växa långsamt medan man arbetar. På min gymnasietid minns jag inte att man betonade förståelsen, däremot fick vi i läxa att lösa många uppgifter.
Jag ska testa Quark Matter Card Game om några veckor i fysik B. Spelet är gjort i Budapest och kan spelas av olika åldrar med olika bakgrund när det gäller förkunskaper i partikelfysik. Man kan spela om antipartiklar, bygga hadroner, illustrera kosmiska sönderfall ... Naturlagarna ger spelreglerna.
På första sidan i häftet står ett härligt citat: "The mind of a student is not a vessel to be filled, but a torch to be set on fire" (Lajos Kiss, teacher of Physics, paraphrasing Plutarch). Ska bli spännande att se vad mina elever tycker.
När eleverna skulle ha inlämningsuppgifter i optik kom jag på idén att göra uppgifter till simuleringar. Det tvingar dem att testa och undersöka (och lära sig mer än vad som behövs!) istället för att ge ett svar,
göra en beräkning eller hoppa över frågan om den är för svår.
Jag använde följande animeringar
och
Om du är intresserad av frågeställningarna finns de här ...
Jag har läst två böcker som tillhör kurslitteraturen: Från wikis till mattefilmer och Vi lär som vi lever av Bodil Jönsson.
Den förstnämnda boken är från 2009, och det känns att mycket hänt sen dess, när det gäller digitala medier. Det mesta i boken var jag bekant med. Mobiltelefonen har jag inte använt i undervisningen mer än att ta bilder och filma laborationer. I boken ges exempel på mobilanvändning i matematik. På svt-play såg jag en film om mattelektion med mobilen. Kanske något jag kan använda i ma A på geometri-avsnittet? De flesta exemplen i boken är hämtade från lägre stadier i skolan. Hur mycket används egentligen IKT i gymnasiet och vuxenutbildningen? Mina fysikelever skriver bloggar och vill gärna få kommentarer från andra fysikstuderande och därför har jag (förgäves) letat efter andra bloggar i fysik.
Bodil Jönssons bok behöver läsas långsamt i små portioner och diskuteras. Annars blir man stoppmätt på alla hennes metaforer. Jag gillar hennes beskrivning av samhällets förändring: När hon (och jag) gick i skolan på de gamla skolplanchernas tid, följde då-nu-sedan på varann i en logisk följd. Idag lever vi i en framtung tid, allt händer nu-nu-nu och framtiden dras in i nuet. Ingen beställer ett uppslagsverk i dag, där banden kommer efterhand. Men längtan har kanske blivit en bristvara, och "förhandsglädjen" har vi mist. Informationen finns där, tillgänglig direkt och överallt, men tankar och kunskap tar tid.
Måste också berätta om en liten charmig skönlitterär bok, En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa, som jag njutit av. Huvudpersonen är hemhjälp hos en gammal matematiker med hjärnskada, som gör att han minns bara 80 minuter. Hon och hennes tioårige son upptäcker i den vardagliga omsorgen om honom skönheten i matematikens primtal, perfekta tal och ekvationer. Läs den!
Boken heter Digital kompetens i undervisningen, är skriven av Ulf Jämterud och har en förnämlig webbplats med rika länksamlingar. Författaren är lärare i religion och historia och tar exempel från sina ämnen. Men mycket är säkert användbart oavsett ämne. Ser fram emot att läsa boken och kolla runt i länksamlingen
Nu har terminen startat och därmed nya fysikkurser. Tack vare att A och B läses parallellt och delvis integrerat hos oss på Komvux (en nödlösning eftersom eleverna är så få) är några A-elever från förra terminen nu B-elever. Dessa fick i uppgift att visa förra terminens bloggar och berätta hur vi använt bloggskrivandet i kursen. Det var kanonbra, och eftersom de gamla eleverna var supernöjda med bloggandet, så blev de nya eleverna förtjusta på en gång.
Vissa av inläggen i de gamla fysikbloggarna var väldigt långa, och jag gav eleverna rådet att använda knappen "Infoga brytning" för att lägga resten av testen under rubriken Läs mer ...
Men då visade det sig att de hade inte denna knapp. Jag vet att jag gjorde någon inställning för att få den, men hur gör de som inte har administrationsrättigheter? Någon som vet?
Jag var i Paris över nyår och upptäckte de här mönstren på affischer på olika ställen. Tog en bild av ett sånt. Nu har jag laddat ner en app som heter BeeTagg och när jag klickar på Scan och håller mobilen framför bilden så surrar det till efter ett tag och så komer jag till utställningen på Pinacothèque.
Förstås måste jag göra (som Linn gjort på sin blogg): skapa en beetag för min blogg och lägga in på sidan (bara för att visa).
Man kan skapa sådana på flera olika ställen, t ex http://qrcode.kaywa.com/
Visste du att arbetet med Golden Gate-bron började den 5 januari 1933? Inte jag heller ....
Eller att Sir Isaac Newton föddes den 4 januari 1643 (fast du kanske tänker juldagen 1642 enligt den gamla tideräkningen) Jo, det visste jag faktiskt.
Varje dag kan man få en gnutta kunskap i ett bildspel med lite text. Testa QWiki om du inte redan gjort det!
Visst är det vackert? Jag förundrar mig också över att det är möjligt att göra beräkningar av när ett sånt fenomen ska inträffa ... och så stämmer det på sekunden!